fredag 23 oktober 2009

Oskar Kardemark

Tema - Mänsklighet.
DET GÅR INTE ATT VARA EN STEN.
8 bilder av Oskar Kardemark.

När jag började fotografera i färg för ett år sedan hade jag inget speciellt skäl till det. Jag hade fotat i svart/vitt i många år och kände att jag behövde en radikal förändring. En utmaning. Jag brukar känna så ganska ofta, var och var annat år. Att jag helt vill förnya mitt sätt att se världen. Mitt sätt att möta den och mitt sätt att visualisera det jag mött. Jag tror inte på att vara trogen en ”stil” eller ett ”sätt”. Världen är, precis som ens syn på den ständigt föränderlig och det är en konstnärs plikt att hålla upp en spegel och berätta vad han ser. Precis som allt annat flyter måste man flyta med. Det går inte att vara en sten.
Jag började fotografera i färg med en kamera och en sorts film. Allt för att lära mig att bli förutseende. Jag fotade på, utan närmare eftertanke och gick på känsla. Först efter en längre tid kunde jag sitta ner och se en röd tråd mellan en del av bilderna. Jag såg sammanhang och mönster. Oroväckande och eggande. Det är otroligt hur man kan lära sig om sig själv genom att se på sina egna bilder. Jag såg starka barn som stod raka i ryggen. En pojke såg på mig med en sådan kraft att det var jag som kände mig som en ung grabb. Jag såg de som kallar sig vuxna, handlingsförlamade och vilsna. Jag såg älskande par, vända från varandra. Jag såg många människor, slutna i sina egna världar. I en värld svår att orientera sig i. Jag träffade många som ställde frågor utan att få svar. Men jag såg också mycket vackert. I enkelhet. Det är där skönhet finns och alltid funnits. Och kärleken.
Jag är, och har alltid varit mån om att mina bilder ska vara behagliga att se på. Det måste finnas en skönhet. Oavsett vilken historia de bär på. Jag är övertygad om att det är först när man charmat åskådarens blick, eller i alla fall trollbundit den som man kan berätta sin historia. Skönhet har varit ett bespottat begrepp inom konstvärlden länge, jag har aldrig förstått varför. Att göra en vacker bild är idag mer kontroversiellt än att göra en ohyggligt ful. När jag pratar om skönhet får ni inte missförstå mig. Jag syftar inte på den allmänna, stereotypa bilden utan den personliga och egna. Den enda man måste hålla sig sann till.
Med all modern teknik vi har idag har vi inbillat oss att vi som människor blivit modernare. Det har vi inte. Vi är fortfarande lika känsliga, lika sårbara. Vi är inte kalla och analytiska. Inte hårda, utan vi är mjuka och varma. Vi är människor, vilsna i en värld med omänskliga ideal.
Att ni ska se vad jag sett när ni tittar på mina bilder är inget jag kan begära. Alla ser olika på en bild och det är så det ska vara. Jag kan bara hoppas att ni njuter och kanske berörs när ni ser dem. Låt er fantasi flöda fritt!

Varma hälsningar /
Oskar Kardemark

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar